Erik har alltid varit en napp-unge. Redan på BB sa dom att det var bra om jag fick han att ta nappen istället för tummen, för annars skulle vi få problem när han skulle sluta. Tummen förvinner ju inte...
När han fyllde 4 år i oktober så började vi bearbeta han att lämna napparna, då till tomtenissarna. Så när jultomten kom så hade farmor och erik förberett en fin låda där alla nappar var samlade, alla utom 1. Paketen fick tomten med sig för att ge till alla små tomtebebisar så att dom inte skulle vara ledsna. Allt var frid och fröjd och erik var jättestolt för att han lyckades ge bort nästan alla.
Hur skulle vi då få bort den sista?
Jo det löste sig så att kompisen Felix fyllde år och fick en ny cykel som var större och det går ju fortare att cykla med större hjul så det ville Erik oxå ha.
Det får du, sa jag, om du slänger den sista nappen. Och det gjorde han. Faktiskt gick det så här enkelt :-) Jag var förbered på gråt och gnäll, men ingenting, cyklen var viktigare tyckte han.
Vi hade lärt han att när han blev akut sugen på nappen skulle han tänka:cykelcykelcykel tills han glömde nappen. Och ibland hörde man hur han mumlade för sig själv:cykelcykelcykel. Kul!
På bilderna ser ni Erik på sin nya cykel
/Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar